Att få panik-attacker på grund av rädsla (eller bara tankar) dränerar mig på energi. Jag orkar verkligen inte med det… Detta är ett ämne som jag drar mig för att skriva om här i bloggen. Men för min egen skull vill jag bara skriva ur mig om hur jag känner. Men för att också sedan kunna gå tillbaka och läsa om hur jag mådde då..
Min dag började väldigt bra, lite trött som alltid, men inget annat nämnvärt. Lite senare under dagen fick jag en obehagskänsla sköljandes över hela mig, jag började må illa och kände mig yr. När jag kom hem hörde jag och såg jag (!!!) fruktansvärt många plan flyga så lågt att jag blir livrädd. Är det nu det är krig hann jag tänka. Det flög förbi så många stridsplan så att jag ej han räkna alla. Jag fick verkligen panik. Som tur var så hade jag sällskap hemma. Min flickvän och hennes mamma var hemma hos oss så de fick prata mig lugn. Dock kunde jag inte släppa hela situationen förrens aftonbladet skrev detta (länk)

Så kan en vanlig dag i mitt liv se ut och som svar på en fråga jag fått här i bloggen; ”Medicinerar du” så är svaret NEJ. Jag tar ingen medicin för ångest eller oro. Petar endast i mig en tablett eller två innan jag ska flyga.
Här kommer lite bilder från dagens sena lunch..
Nu ska jag till min psykolog och tur är väl det.. Jösses!