Hej vänner!
Jag är trött och flummig men ändå i det stadiet att jag orkar tänka… Jag gillar inte att göra val här i livet, men jag vet också att det är nödvändigt.. Jag är rädd för att leva det liv som kallas för ”normalt”. Verkligheten skrämmer mig ibland. Nästintill alla jag känner jobbar, men det livet vill inte jag ha om jag ska vara helt ärlig. Jo det är klart jag vill jobba och få lite rutin. Men vad ska man göra av pengarna man tjänar ihop om vi inte har TIDEN att njuta av dem? Jag förstår också att pengar behövs för att överleva, men att allt ska hänga på pengar är sjukt.. Att jobba 7-4, gå upp i ottan hinna med tunnelbanan, ha en stressig dag på jobbet, skynda till gymmet för att vara hälsosam, hem och laga middag/lunchlåda, stupa i säng och samma veva dag in och dag ut… Är det det som kallas för livet? rätta mig om jag har fel, men det knyter sig i min mage.. det är inte såhär jag vill ha det. Jag vill jobba, men jag vill också kunna njuta av livet, umgås med vänner/familj, resa och bara ha tid för mig själv… Men när? tick tack…

Idag har jag i alla fall haft en heldag med pappa. Vi har käkat lunch ihop, jag var med han en sväng på jobbet, vi har gymmat och käkat middag. Jag umgås för sällan med mina föräldrar nuförtiden, men tack för en fin dag pappa ♥

Jag har inte käkat potatis på sex  veckor, men igår gjorde jag det. Det var så himla gott, åh vad kag saknat potatis!
Jag har börjat tappa kilon nu och det känns toppen, jag är påväg mot ett hälsosammare liv. Äntligen!

Jag köpte även min nyårsklänning igår, rätt så enkel men jättefin : ) Jag längtar verkligen till nyår, vi kommer ha så himla kul. Klickade även hem de första julklapparna idag också, hoppas bara de hinner komma ; )

Nu ska jag försöka få lite sömn, otroligt mycket tankar snurrar omkring… kanske för mycket.
Ni får sova så gott! natti natti, puss och kram ♥