Jag och L hade en ganska intressant diskussion häromdagen. Jag älskar (som ni vet) att lyxa till det lite extra i vardagen. Att skämma bort min flickvän med spontana presenter, upplevelser och mat. Jag gör detta för att jag kan och för att jag älskar att ge bort saker. Jag älskar att ta in på hotell mitt i vecka och att få känna att man kan unna sig det. Jag är uppväxt i en familj om fyra barn där utomlandsresor, hotellvistelser och restaurangbesök inte var en vanlig förekommande syssla. Vi var med varandra hela tiden och det fanns så mycket kärlek runt om oss under hela uppväxten. Jag kan inte klaga på någonting. Jag hade världens bästa barndom och uppväxt. Det finaste mina föräldrar gav mig var alla mina syskon. Så är det! Hur som helst så känner jag att jag vill kunna unna mig saker som jag aldrig fick som liten. För idag kan jag det och jag har möjlighet till det. Kanske känner jag ett extra behov av att få resa, upptäcka nya platser och att få lyxa mitt i vardagen med restaurangbesök och hotellvistelser för att jag aldrig gjort detta när jag vuxit upp. Jag vet faktiskt inte om det kan vara så. Livia ifrågasatte mig var det var för tjusning i att ta in på ett hotell under en vardag. Kanske har det med detta att göra, eller så är det bara så att jag älskar att få unna mig saker mitt i vardagen. Det är ju ändå väldigt mysigt att kunna få byta miljö, beställa roomservice, bada och att få ta hand om varandra. För mig är detta lyx. Lyx på ett helt annat sätt än att köpa fysiska gåvor.

Vad är lyx för dig? För mig är det i alla fall tid för varandra.