Inatt sov Leonard från 22:30 – 07. Därefter gav jag honom mat och sedan somnade han om och sov till nästan 10. Under denna tid på morgonen hann jag tömma och fylla diskmaskinen, diska hans flaskor, sätta igång en tvätt och städa undan lite från igårkväll. Jag hann även svara på lite mail dricka kaffe och reflektera lite i lugn och ro.

Detta med att få ensam känna efter, tänka och reflektera över den nya familejsituation vi befinner oss i är inget jag tidigare hinnit med att göra. Livet har fått en helt ny mening. NU kan jag äntligen njuta av lite med bebis, att vara mamma och få snusa på det goda bebishuvudet. Tidigare har det bara handlat om att överleva och att hela tiden hitta sätt att komma igenom dagen natten. Det har varit så otroligt tufft. Men nu, nu är allt som det ska vara. Jag är väldigt (ändå) glad över att vi fick en tuff start och att känna på ”hur den första tiden kan vara”. Jag och Livia klarade oss igenom detta och just nu känns det som att vi kommer klara allt tillsammans. Helt odramatiskt har det såklart INTE varit. Vi har tjafsat, bråkat och varit oense. Men herregud, vilket par skulle inte göra det? Vi har haft tre sömnfattiga månader. Vi är ett jäkla team hon och jag. Jag älskar henne mer efter denna tuffa tid, det känns som att vår relation har levlat upp ännu en nivå.

Nu ska jag och Leonard klä på oss allt vi kan för att sedan gå ut. Nu visar termometern på -3 grader brr! Men det är ändå härligt. Hellre lite kyligare än det trista regnet.
Ha en underbar dag!