God morgon kära ni <3
Vi är tillbaka i vardagen, men bara för en kort kort stund. Livia är på jobbet idag och jag är ensam hemma med barnen för första gången. Det kändes lite läskigt när jag la mig i går kväll faktiskt. Jag tänker så mycket på allt som skulle kunna hända när jag är ensam. Men vad skulle egentligen kunna hända som jag inte klarar av? Det är mycket tankar från min sida hela tiden. Jag är glad över att jag lever tillsammans med Livia som är lugnet själv. Trots att de kan vara rätt provocerande ibland är det nog tur att hon är mon motsats när det kommer till den neurotiska biten.
Bebis vaknade vid 04 och ville inte alls somna om… Jag gick upp med honom vid 07 och strax därefter vaknade Leonard. Livia åkte tidigt till jobbet. Efter en månad hemma var det dags för Leonard att återvända till föris och han var taggad på det. Det gick enkelt att klä på och frukost fick han i sig i ett nafs. Efter mys i soffan och massa prat så traskade vi iväg. Leonard var väldigt samarbetsvillig, men den lille däremot bara grät och grät. Jag tror att han har väldigt ont i magen. Men visst är det otur att han har en sådan här ”dålig” dag när jag ska vara ensam? Det gör ont i mig när bebis är otröstlig och jag blir rätt stressad när det händer.

Efter massa gung, vaggning, amning och mys så ligger han nu i sitt näste intill mig och är rätt så nöjd. Det känns skönt. Om en stund ska han och jag ge oss iväg till BVC för lite mätning och vägning. Hoppas att han gått upp i vikt även denna gång 🙂

Hoppas ni får en fin måndag och en bra start på veckan.
Stor kram

en trött men glad mamma Mys innan vi traskade iväg i morse stolt storebror