Hej fina läsare 🙂
Först nu har jag tid att slå mig till ro i soffan för lite egentid. Datorn och tid på telefonen är verkligen min sista prioritet just nu eftersom jag vill umgås med älskling när hon kommer hem från jobbet. Dagarna går snabbt trots att dem är så slitsamma och tuffa. Både igår och idag har jag fått hjälp och det är en himla tur då jag inte klarar det ensam. Min svärmor kom vid lunch och avlastade mig idag. Så fort hon tog steget innanför dörren gick jag och la mig i sängen. Jag sov i nästan tre timmar och det var verkligen välbehövligt. Jag sov mig igenom tre missade samtal från min pappa och syster haha.

Det sägs att man glömmer den tuffa bebistiden men frågan är om jag kommer glömma detta. Leonard är utan tvekan det bästa som har hänt mig, men jösses vad tufft det är. Jag känner mig som världens sämsta mamma. Tankar som ”att jag inte ens kan trösta mitt barn” slår mig hela tiden. Jag tror och hoppas att jag inte är ensam om att känna mig som en värdelös mamma. Jag känner mig så maktlös eftersom jag testat allt och inget är bar. Jag hoppas denna period snart är över. På fredag ska vi iväg till barnmorskan och jag hoppas så att vi kan få hjälp med Leonards mage för detta är inte hållbart.
Sedan bebis kom har jag verkligen fått öva på att be om hjälp av människor runt om kring. Jag har alltid tyckt att det varit så jobbigt att fråga om hjälp, men nu har jag fått öva på det eftersom jag inte klarat detta ensam. Att vaka på nätterna och ta hela dagar är ohållbart och just därför är jag så tacksam över hjälpen jag fått.

Har inte lämnat huset på hela veckan haha så bilderna nedan är från förra veckan när jag hade barnvakt 😉