Hej älsklingar!
Igår kväll kom jag hem efter ett drygt dygn utan min lilleman. Jag förstår inte hur jag i framtiden skall kunna vara borta ifrån han längre än detta. Jag har saknat honom så mycket!
Jag känner mig helt korvstoppade efter ett helt dygn med utbildningar, mingel och sociala tillställningar. Efter min PTSD-diagnos så blir jag helt skut efter att ha varit med SÅ mycket människor. Att bli så här socialt utmattad är en ganska främmande känsla för mig. Trots detta har jag haft det så roligt och dygnet har varit mycket lärorikt med mycket föreläsningar, wokrshops och utbildningar.

Leonard blev så glad över att se mig igen. Vi har sovit tätt intill varandra hela natten. Så himla mysigt! Han är fortsatt snuvig så han är även hemma idag. Tar hans förkyldning på största allvar, mest i respekt till andra barn såklart. Han är inte febrig och så utan bara snorig.

Här kommer några snabba bilder från det senaste dygnet. Har knappt fotat något haha. Fokus har som sagt varit på annat!

Vi hörs senare, kram!