Jag skjuter upp min vilodag hela tiden. Jag har ännu inte haft en dag hemma på VECKOR. Jag lovar mig själv varje kväll att ”men i morgon, då är jag bara hemma”… Men sedan slår ångesten till, ångesten att ”missa livet”. Jag vill leva så mycket jag kan, varje dag och året om. När mina vänner eller familj frågar om jag vill hitta på saker säger jag JA på en gång. Jag vill ju så gärna göra saker hela tiden, utan att känna efter om orken finns. Jag är trött, väldigt trött just nu. Ikväll skulle jag på middag samt ett pride-event med mitt storasyskon, men kroppen säger NEJ. Jag kände efter dagen som varit att jag verkligen inte orkar.

Idag har det verkligen varit full rulle. Jag och familjen tog bilen till pappa i morse där vi bland annat hade möte med hans sköterskor om pappas framtid. Efter det blev det lite fika hemma hos honom. Lite senare blev den en promenad till centrum för att äta lunch tillsammans. Det var ingen dans på rosor om man säger så. Leonard fick världens utbrott och Bernard ville amma, samtidigt! Men Livia tog L och löste situationen så bra som hon kunde. Det är mycket känslor hos Leonard nu och den omtalade treårstrotsen börjar infinna sig om man säger så… Vi fick mycket gjort idag och vi har hjälpt pappa med det allra mesta. Känns så himla fint.

I skrivandets stund vilar Livia med Bernard, Leonard kikar på iPad samtidigt som jag har kastat in en hemmagjord blåbärspaj i ugnen. Hoppas den blir god. Är så galet sugen på SÅS med paj. Blåbärspaj är min stora favorit.

Mina godingar! Jösses vad den stora kan testa ens gränser alltså. Men i det stora hela är han en pojke som samarbetar för det mesta 🙂

Unnade mig denna!! Hur fin? Från märket By Malina 🙂