Detta har varit en av de tuffaste dagarna (psykist) på länge. Dagen började så bra, jag sov till elva åt en supersmarrig frulle, blev överlycklig att det fanns tvättid, städade hemma och stressade inte med något. Vid ett-tiden gav jag mig ut på en svettig superlång powerwalk. Verkligen härligt för själen och för kroppen. Jag gick runt östermalm genom vasastan vidare till kungsholmen och sedan tillbaka. Jag var på så bra humör som jag alltid är.
Påväg uppför ”mördarbacken” till mig ser jag en kille komma på håll och det var väl inget mer med det, han var påväg ner och jag upp.. MEN Ju närmre han kommer mig desto närmre går han mig. Precis när jag möter honom grabbar han tag i mitt ena bröst. Jag fattar ingenting. Min första tanke var ”händer detta” !! Det kan inte hända, för det får inte HÄNDA. Det får inte ske. Men det gjorde det, det HÄNDE! Det svartnade framför mina ögon sen får jag ur mig ”vad FAN gör duuuuu” (jag sa det på engelska tom, fråga mig inte varför..) då vänder han sig om och hån-skrattar åt mig. Vilken jäkla idiot. Skrattet ser jag frortfarande framför mig och jag känner fortfarande hans äckliga händer på mig!!! Jag faller ihop på vägen och börjar störttjuta.. Kort därefter ringer mamma och syrran. Jag skakar och gråter och får knappt ur mig något.. Jag blev så besviken, kände mig så smutsig och ville bara kräkas… Jag såg en stor jäkla sten på marken och det enda jag ville göra var att springa ifatt han och kasta den så hårt i hans ansikte för att göra slut på honom.
Med tanke på det jag var med i onsdags var detta bara droppen. Jag hår mått så dåligt efter detta idag och han kan nog inte inbilla sig vilken skada han gjorde på mig. Min fråga är bara VARFÖR? VARFÖR gjorde du så?
Många undrar säkert nu ”vad jag hade på mig” och då kan jag tala om för er att jag hade på mig slitna jäkla långbyxor, en träningströjja (långärmad) och håret uppsat i en toffs… Så jag kan ju säga att detta var inget jag BAD om. Man ska självfaller kunna gå NAKEN utan att någon ska antasta en, men med tanke på hur sammhället ser ut idag ville jag bara säga att jag inte var speciellt utmanande klädd, utan raka motsatsen.
Jag lovade ju mig själv efter (att ja nästan blev kidnappad) i onsdags att jag alltid skulle ha min pepparspray med mig, Men när man är ute och går på ljusa dan trodde jag såklart att jag inte skulle få användning av den. Men nu ska jag fasen köpa ett band åt den och hänga den runt halsen.
Detta inlägget har tagit mig ca två timmar att skriva för att jag har gråtit emellan. Jag känner mig så förolämpad, irriterad och så ledsen på samma gång. JÄKLA IDIOT!! Snälla tjejer! Var vaksamma och hellre mer misstänksamma än att tro gott om alla. Ring polisen direkt om detta händer er…
Hädanefter kommer jag vara mer uppmärksam än NÅGONSIN och försöka ha min ögon i Nacken och försöka hålla avstånd.. Så himla tråkigt att idioter ska ta udden av min glädje till att träffa nya männiksor… Fyfan..