Jag brukar inte vara negativ eller se saker ”svart” men idag har det varit en sån dag. Eller jag har mer kännt mig nere och lite deppig. Det kan vara ”den tiden i månaden”, men jag tror snarare att jag har tänkt mycket på världsläget och hur allt har blivit. Jag är så ledsen över att jag inte kan få resa. Att jag inte kan få åka till min allra bästa vän i London och krama om henne, jag kan inte ta tåget och åka till mamma i Värmland och jag kan inte åka iväg på en nöjes weekend med min flickvän. Allt detta kom över mig idag. Jag är känslig, men jag tror faktiskt inte att jag överregarerar här. Jag är van att resa varje, varannan månad innan corona slog till. Jag har inte varit utanför Sverige sedan jag kom hem från Thailand i januari. Det är helt galet!
Jag vill upptäcka något nytt, se något annat, höra ett annat språk, gå vilse och sätta mig ensan på ett lokalt café och jobba. ALLA mina resor har varit en kombo av upplevelser, shopping, fina middagar, relax men också en massa jobb. En bloggare är aldrig ledig (självvalt) och jag har älskat dem stunder jag fått smyga iväg med datorn under armen till ett lokalt café helt ensam. Bara en sån sak. Sist jag var i New York hittade jag ett sådant favorit café i downtown. Hit gick jag när jag skulle jobba. Det var så otorligt mysigt och all personal var fantastiska. Jag saknar att uppleva en annan kultur. Ja, jag tror ni förstår grejen. Jag är helt enkelt så ledsen över att jag inte får resa just nu.
När ska Corona vara över? Jag har svårt att se slutet på detta just idag… Vad tror ni?
Vad är det första ni ska göra när Corona är över? Om det ens kommer bli så..
Ett av mina älsklings cafén i New York
Standard frulle för mig 