Hur tar man tillvara på tiden? Jag har sådan ångest över tiden. Det går så otroligt snabbt. Jag vill trycka på livets paus-knapp NU. Dagarna kan kännas långa i perioder, men veckorna bara flyger iväg. Det kan ju låta motsägelsefullt, men det är exakt så det är. Mitt stora hjärta fyller fyra år (!!) om ett halvår och min lilla fyller ett år i maj. Om mindre än fyra månader alltså. Jag tänker dagligen på hur mycket jag njuter av detta livet med barnen och hur tacksam jag är för dem. Jag har drömt om dessa två mirakel så länge jag kan minnas. De stunder som det är lite kämpigt så tänker jag på just detta. Men i det stora hela så är det verkligen inte kämpigt. Jag lever som i en dröm. Jag känner verkligen att jag är gjord för att vara mamma. Just för att jag älskar det så mycket. Jag säger inte att jag är den bästa mamman, men jag är den bästa mamman för mina barn. Jag lär mig saker varje dag. Jag lär mig mest av mina barn och i rollen som mamma. För det stora (och relativt nya) skor att fylla. Jag är ju hela deras värld (givetvis deras andra mammas också).

Som ni vet och som jag sagt så många gånger tidigare är jag bara hemma med barnen. Hela tiden är jag med dem (nästan). Leonard är på föris korta stunder för att få leka med sina bästisar och för att lära sig saker på sin fantastiska förskola. Men sedan är jag med dem. Jag jobbar när tiden finns. Jag älskar mitt jobb och jag sätter mig oftast sena kvällar och / eller när Bernard vilar på dagen. Jag hinner! Jag klarar verkligen av att driva aktiebolag och rodda en familj om fyra. Jag får klappa mig själv på axeln ibland. 2024 blev ett rekordår för mitt bolag och det var även detta år som jag blev tvåbarnsmamma. Detta är ett bevis på att allt går. Så länge med är passionerad nog.

Jag önskar bara att man kunde pausa livet för att hinna reflektera och ta in allt som händer. För just nu jagar jag tiden, men jag hinner aldrig ifatt.

Livets lycka är du och din bror <3