Nej, men alltså nu får det ändå vara nog. Jag har varit för rädd att klaga under graviditeten, men nu känner jag bara att ”nu räcker det”. Som jag skrev igår har jag åkt på värsta förkyldningen och det är inte den lättaste kan jag säga er. Jag har onr i kroppen, orkeslös, febrig och slö. Men det värsta av allt är min helt igentäppta näsa. INGET hjälper. Livia hjälpte mig att skölja med koksaltlösning igår kväll, sedan testade jag en hemmakur med ånga av eucalyptus och tillsist nässprej. Men som sagt, inget har hjälpt. Natten har varit hemskt. Jag har halvsuttit upp och fått lite sporadisk sömn, men det är allt. Hostan är igång den med och det känns som att jag ska hosta ut bebis. FY! Jag har varit på så himla dåligt humör och känslan av att ”krypa ur sitt eget skinn” har infunnit sig ett par gånger. Nu är det inte lätt vill jag lova…

Så idag blir det inte roligare än att ligga i sängen, dricka thé och bara försöka friskna på sig. Jag myser med magen så mycket jag kan och försöker njuta de stunder de går. Detta är med största sannolikhet min sista graviditet så jag försöker ändå ta vara på den. Njuta av att känna bebis närvaro där inne. För jag vet att jag kommer sakna det framöver när bebis är på utsidan.

Jag önskar er en fantastisk vecka. Stor kram på er!

Dessa bilder togs i förrgår… Kan min mage bli så mycket större än såhär? hehe. Jag tvivlar på det…

Heja bebis. Snart kommer du ut. Mammorna längtar så.